Det finns en lång tradition i Sverige av att ta fram innovationer som ger människor längre liv eller högre livskvalitet, och i vissa fall både och.
Pacemakern och Losec är bara några av alla framgångsinnovationerna från Sverige. Enligt Helena Strigård, som är vice VD och policychef på branschorganisationen SwedenBIO finns det uppenbara styrkor som gör det attraktivt för life science att bedriva forskning och utveckling och att producera här.
Styrkor som hon lyfter fram är vår långa forskningstradition som finns både inom akademin och näringslivet. Hon påpekar att Sverige i förhållande till befolkningsstorleken har en hög andel välrenommerade universitet.
Sveriges branschfördelar behöver marknadsföras tydligare
Att det går bra för Sverige inom Life Science är långt ifrån något som har skett över en natt.
För att få ytterligare utländska aktörer att investera i Life Science i Sverige behöver våra styrkor marknadsföras bättre internationellt. Tillgång till mer kapital kommer vara avgörande för att få fram fler innovationer.
”När ett läkemedel testas kan en fas II testning kosta över 80 miljoner kronor.”
– Det finns sådant som life science bolagen måste göra för att få ut en produkt på marknaden, som slukar mycket kapital. När ett läkemedel testas kan exempelvis en fas II testning kosta över 80 miljoner kronor. Därför måste vi vara attraktivare för internationella investerare, säger Helena Strigård.
SwedenBIO:s förslag är att den svenska staten borde inspireras av hur Danmark och Storbritannien har kraftsamlat för att lyfta fram fördelarna som finns på plats i länderna för life science-aktörer.
– Investeringsfrämjandet är underdimensionerat i Sverige, hävdar Helena Strigård.
Branschen efterfrågar närmare samarbeten
I kontakten med sina över 230 medlemsbolag märker SwedenBIO att branschen efterfrågar möjligheten att i en högre utsträckning kunna arbeta tillsammans med akademin och sjukvården. Extra angeläget är att göra det i form av kliniska studier. Enligt SwedenBIO arbetar akademin, näringslivet och vården alltför skilt från varandra. SwedenBio menar att några ganska enkla förändringar skulle få stor positiv betydelse för life science.
”Sådan tillgång kan bidra till att företag kan göra banbrytande genombrott”
Ett exempel Helena Stridgård tar upp är näringslivets och sjukvårdens behov av få tillgång till att använda akademins forskningsinfrastruktur. I Sverige finns flera anläggningar i världsklass. Sådan tillgång kan bidra till att företag kan göra banbrytande genombrott i den forskning som genomförs. Regeringen har genom forskningspropositionen också fört fram att strukturerna borde bli tillgängligare för aktörer utanför akademin. Regelverk om så enkla faktorer som hur betalningen ska göras och till viss del ”kulturfrågor” gör att problemet kvarstår.
– Det är ett exempel på lågt hängande frukt. Det är utmaningar som går att hitta lösningar i närtid som skulle fungera för alla parter.
Främja ökad rörlighet mellan sektorer
En annan aspekt hon menar hämmar utvecklingen och samarbetet mellan akademin, näringslivet och vården är att det är ovanligt att människor inom life science rör sig mellan de tre sfärerna. En utmaning är att meritvärdet för att ha arbetat inom vården och näringslivet bedöms som lågt inom akademin. I slutändan skulle ökade investeringar och bättre samarbete rädda liv.