Det strategiska innovationsprogrammet Bioinnovations vision är att Sverige har ställt om till en bioekonomi 2050.
Missionen är att skapa de bästa förutsättningarna för att öka förädlingsvärdet i den svenska biobaserade sektorn. Och med den energi med vilken programchefen Susanna Winzenburg har tagit sig an uppgiften så lär de komma långt på vägen mot målet.
– Min ambition är att vi inte bara ska prata om att skapa innovationer inom den biobaserade sektorn, utan faktiskt även åstadkomma dem, förklarar hon entusiastiskt.
De övergripande målen för programmet är:
- Nya biobaserade material, produkter och tjänster
- Skapa förutsättningar för politiker och myndigheter att ta beslut som stödjer övergången till bioekonomi
- Skapa nya samarbetsformer
- Skapa systematiskt lärande
Programmet Bioinnovation startade i augusti 2014 och har finansiering från bland andra Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Budgeten är 100 MSEK per år, varav hälften är offentliga bidrag och bakom programmet står 60 intressenter.
Vill hitta nya samarbeten och arbetssätt
Det är en ambitiös vision de antagit och för att nå dit krävs en hel del nya grepp. Bland dem finns en plan för hur det systematiska lärandet ska åstadkommas i verkligheten, inte bara på pappret. Det ska ske genom att delvis bryta upp gamla nätverk och arbetssätt för att hitta nya konstellationer av både intressenter och idéer.
– Det är välkänt att många innovationer utvecklas i nya brytpunkter mellan traditionella aktörer och områden, och det är just det vi vill åstadkomma, berättar Susanna Winzenburg.
I deras uppgifter ingår att koppla ihop idéer, aktörer och kapital för att åstadkomma konkurrenskraftiga biobaserade innovationer. Och de är tydliga med att de idéer som stöttas för vidare utveckling mot reella innovationer ska fylla verkliga behov på marknaden.
Saknade juridiska mallavtal för rättigheter
Ett problem som Susanna Winzenburg stötte på tidigt var att det inte fanns några färdiga balanserade mallavtal som passade för bransch- och sektoröverskridande samarbeten med hög teknisk mognad. Därför har BioInnovation låtit ta fram tre mallavtal som nu finns på både svenska och engelska för att stötta deras projekt.
– Det är viktigt att avtalens spelregler ger rätt incitament så att samarbetet får förutsättningar att generera verkliga resultat, säger hon
Ett systematiskt lärande
En nyckel till att åstadkomma verkliga resultat under programmets gång är enligt Susanna Winzenburg att arbeta mycket med det systematiska lärandet inom programmet. Och i det inkluderar hon:
- Att forma nya nätverk
- Att utveckla nya arbetssätt
- Att fånga upp nya idéer som kan användas i andra projekt
- Att ta fram och sprida ny kunskap och goda erfarenheter
I programmet har de identifierat fyra insatsområden de ska fokusera på – Programstödjande insatser via sekretariatet, Aktivitetsprojekt, Innovationsprojekt och Öppna utlysningar – inom områdena Kemi&Energi, Material och Konstruktion&Design.
Via det systematiska lärandet överförs kunskaper och erfarenheter från ett område till ett annat, och även mellan de olika nivåerna på innovationsprojekten. Det innebär att nya projekt inte behöver börja på ruta noll, utan kan börja utvecklas på en högre nivå i värdekedjan mot reella innovationer.
– Vi ska tillsammans ta ansvar och samarbeta för att accelerera utvecklingen av konkurrenskraftiga biobaserade innovationer på en hög ”Technology Readiness Levels”, avslutar Susanna Winzenburg.