Men ändå verkar kejsaren vara naken. Vi skulle få en betydligt bättre hävstång om vi fokuserade på vad som faktiskt stärker konkurrenskraften och ökar tillväxten på riktigt.
Regeringen strävar efter att Sverige ska ligga i topp när det gäller innovationer. Näringsministern tar fram nyindustrialiseringsstrategier och samverkansprogram, och sätter samman olika grupper som träffas och diskuterar. Och i en annan del av regeringskansliet lägger ministern för högre utbildning och forskning bara en bråkdel av forskningsmedlen till de lärosäten som samverkar med industrin och stärker dess innovationsförmåga.
Dags att få från ord till handling
Det är dags att gå från ord till handling genom att tydliggöra lärosätena som aktörer med en viktig roll för utvecklingen i landet, och därför i större utsträckning lägga skattemedel där de verkligen ger effekt.
Hälften av den ekonomiska utvecklingen i Sverige mellan 2001 och 2010 kan härledas till den ökade andelen högutbildade på företagen. Rätt kompetens är med andra ord avgörande för företagens överlevnad och Sveriges konkurrenskraft. En allt större andel högutbildade gör också att formerna för livslångt lärande måste utvecklas.
Kan bidra till rejäla kompetenslyft för individen.
Redan yrkesverksamma måste ges förutsättningar att kompetensutvecklas inom relevanta områden, så att såväl arbetstagarna som företagen hela tiden kan anpassa sig till, och även vara drivande i, den snabbt föränderliga världen. Inte bara grundutbildningen utan även den högre utbildningen och forskarutbildning är viktiga verktyg för detta, och kan bidra till rejäla kompetenslyft för individen, lärosätet, företaget och en hel bransch.
Arbetskraften är viktig
Arbetskraften får absolut inte ses som något ’slit och släng’, utan utgör en avgörande resurs för framgång på lång sikt.
Men de statliga resurserna och uppdragen till lärosätena är fortfarande konstruerade utifrån uppfattningen att studenter är unga, att utbildning sker en gång i livet, och att forskarutbildningar endast är för karriärer inom akademin. Detta synsätt är inte anpassat till vare sig nutid eller framtid.
Flera lärosäten erbjuder utifrån sina starka forskningsmiljöer redan idag, med stöd från KK-stiftelsen, flexibla kurser framtagna i nära samarbete med näringslivet, för att komplettera det vanliga utbudet. Kurserna är inriktade på reella och aktuella frågeställningar inom ämnesområdet. Det är dags att även staten uppmuntrar universitet och högskolor att implementera vidareutbildning som en självklar del av den högre utbildningen.
Forskning som bedrivs i samspel
Vi vet dessutom att forskning som bedrivs i samproduktion mellan akademi och näringsliv, ger hög vetenskaplig kvalitet, samtidigt som den direkt stärker företagens produktivitet. Tyvärr är det i regeringens budgetproposition för 2018 försvinnande små medel avsatta till de lärosäten som samverkar med det omgivande samhället. I stället går de stora pengarna av hävd och gammal vana till att premiera de stora forskningsmiljöerna vid de gamla universiteten, med många gånger svag koppling till utbildning och samverkan.
Även här borde staten tänka om, eller åtminstone arbeta med flera modeller och ambitioner.
Vi ger aldrig avkall på den vetenskapliga kvaliteten.
KK-stiftelsen beviljar medel till forskning enbart om näringslivet medverkar med egen kompetens, tid och utrustning, till ett värde som minst motsvarar det vi går in med. Men vi ger aldrig avkall på den vetenskapliga kvaliteten. På detta sätt kommer verkligen forskningen till nytta och skapar direkta förutsättningar för relevanta innovationer.