Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, kommer flyttas från Storbritannien vid Brexit eftersom myndigheten måste ligga i ett EU-land. Sverige är ett hett kandidatland för den nya lokaliseringen.
Sveriges historiskt sett starka ställning inom life-science området, i kombination med vår framskjutna position inom utveckling av ny teknik, ger förhoppningar om att EMA (The European Medicines Agency) kan komma att placeras i Sverige vid flytten. Vi som jobbar aktivt med Sveriges kandidatur tycker det ser hoppfullt ut, men 21 av EU:s 27 länder har anmält intresse för att få EMA så konkurrensen är tuff. Den som leder det svenska EMA-sekretariatet är ambassadör Christer Asp.
Sverige i framkant
Bland Sveriges största fördelar finns att Svenska Läkemedelsverket sedan länge har en stark ställning inom EMA.
Bland Sveriges största fördelar finns att Svenska Läkemedelsverket sedan länge har en stark ställning inom EMA. De flesta nya läkemedel godkänns i EU genom en så kallad central procedur där några medlemsländer gör utredningarna som rapportör eller medrapportör. Sverige ligger där i framkant och 2015 hade det svenska Läkemedelsverket 26 rapportörskap, Storbritannien hade 22 och Nederländerna kom på tredje plats med 9. Och då en stark önskan hos de som beslutar om nästa hemvist för EMA är att flytten ska ske så friktionsfritt som möjligt så ger Läkemedelsverkets ställning en garanti för en smidig övergång.
En annan faktor som talar för Sverige är att den europeiska vaccinationsmyndigheten, The European Centre of Disease Prevention and Control (ECDC), sedan 2005 ligger i Stockholm. Och då utvecklingen går mot biologiska läkemedel så närmar sig läkemedelsområdet alltmer vaccinområdet, som också bygger på biologiska substanser. Och ju mer de vävs samman desto större blir behovet av samarbete mellan de två myndigheterna, vilket underlättas om de ligger nära varandra.
Beslut i höst
Beslutet om till vilket land EMA flyttar kommer under senhösten. Först kommer de ansvariga för flytten att i juni presentera en kriterielista för vad som blir avgörande för val av ny lokalisering. Bland de kriterier som redan nu nämns är, förutom en friktionsfri övergång, även tillgång till avancerad forskning inom life-science i nära samarbete med företag och myndigheter i en dynamisk och kreativ miljö.
Vi tror att tillgången till dessa globalt framgångsrika forsknings- och innovationsmiljöer är en stor tillgång för den svenska kandidaturen.
Alla de delarna finns på plats i det området där vi tänker oss att EMA skulle kunna lokaliseras, vilket är i Stockholm-Solna-Uppsala området. Där finns tillgång till flera starka universitet, inte minst Karolinska Institutet som är mycket högt rankat globalt inom livsvetenskaperna och som efter det att Storbritannien lämnat EU kommer att rankas som Europas bästa medicinska universitet. Där finns även de aktiva företagsklustren som växt upp runt Uppsala, Solna och Huddinge-Södertälje, samt tillgång till IT-klustret runt Kista. Vi tror att tillgången till dessa globalt framgångsrika forsknings- och innovationsmiljöer är en stor tillgång för den svenska kandidaturen.
Andra viktiga delar är tillgången till bostäder, skola och utbildning för de medarbetare som väljer att flytta med. Det jobbar idag ca 900 personer på EMA och ca 3500 experter är knutna dit från olika håll i världen. Det stora antalet besökande till EMA kräver också god tillgång till bra kommunikationer, vilket Bromma och Arlanda garanterar, samt stor tillgång till hotell då antalet hotellnätter ligger på ca 40 000. För alla dessa mer praktiska aspekter finns redan färdiga planer och den som ansvarar för att leverera dessa planer är landshövdingen i Stockholm, Chris Heister. I det sammanhanget är även det svenska systemet med förskolor, gratis skolgång och föräldraledighet attraktiva bitar för kommande medarbetare liksom tillgången till ren luft och mycket natur.
Ytterligare en stor fördel
Avslutningsvis vill jag nämna en fördel som Sverige har som vi inte alltid reflekterar över och det är alla de register som byggts upp i Sverige under lång tid, som följer medborgarnas livscykler och är till stor hjälp vid forskning och utveckling av nya läkemedel. De gör det lätt att följa exempelvis biverkningar under användning, vilket är en stor fördel för den verksamhet som EMA bedriver. I juni kommer kriterielistan från EU och sedan börjar det egentliga jobbet att sålla ut slutkandidater. Jag är övertygad om att Sverige kommer att vara en av dessa.